Drömmar, fotografier, frukt; Stilla ström; I det fria; Valet av scen; I väntan på återuppståndelse (dikter). Mai Văn Phấn. Översättning: Erik Bergqvist och Maja Thrane

Mai Văn Phấn

Översättning: Erik Bergqvist och Maja Thrane

Diktsamling: "Höstens hastighet" Förlag: Tranan , 2017

 

 

 

 

 

 

 

Drömmar, fotografier, frukt

(Bức ảnh, trái cây và giấc mơ)

 

 

Underexponerade fotografier, övermogen frukt och

drömmar som mister sina vingar före regnet, flyter

sakta mot minnesströmmen.

 

En vind går genom fälten i gryningen, söker

sig in i rummens ljusdimma, torkar svetten av

drömmarna.

 

Ditt ursprung ryms i en handflata,

när du återvänder har det gått

ett helt liv, om du inte redan väntar

på att återfödas i nästa och

 

hemlös kretsar kring pagoden

ber till de livlösa skulpturerna.

 

Någon genomfar drömmarna, frukten och

fotografierna för att finna vad han förlorat,

svälja tårarna, se skuggornas anlete.

 

Ursprunget finner ny mark, nytt gräs

växer över den åldrade jorden.

Själarna förflyttar sig i ljuset, väger

orden i morgondaggen.

 

Minnena fylls med nya strömmar.

Fotografierna, frukten och drömmarna

nu endast en avlägsen röst.

 

 

 

 

Stilla ström

(Im trôi)

 

 

Vi flyter fram

i tystnad

genom det stumma gapet

 

Vi trycker öronen mot väggen

hör inte, men ser varandra

vrida oss av skam

eller trots

 

Återstår de stelnade minnena

muren

stranden i dimman

att förtäras av elden

 

Ju högre vi ropar

desto snabbare skiljs vi åt

urgamla tigande mur

förhärskande tystnad

 

tomrummet vi färdas

genom bort från varandra

med ljusets hastighet

 

 

 

 

I det fria

(Nơi trời rộng)

 

 

Du utandas sommaren

träden vissnar intill floden

fisken krossar kroken

jag tar sats och lyfter

ovan tornet där synen vidgas

 

Jag ser din hårkrona vidsträckt som

friheten själv, din hy vit som månens

baksida de gyllene risfälten

stolta som månens baksida

trots storm, trots åska, trots torka

 

Men när jag i ett moln av ris skymtar

mina farföräldrar brister något

insikten tar sig in i varje uns av hopp,

utlöser ett duggregn i mitt bröst

dessa minnets matrester

 

Sanningen får orden att flyga fritt

tills vi vaknar, och med lättnad ser vårt

motstånd förflyktigas

 

 

 

 

Valet av scen

(Chọn cảnh)

 

 

I drömmen låg jag på stranden

med din arm under huvudet.

 

Du trodde att havet just där, under

molnen och måsarna, var åtta meter djupt

(jag kunde läsa dina tankar).

 

Jag förde drömmen med mig till stan

vid frukost såg jag mig själv som ett

judasöra i kokande buljong

i en gryta, åtta meter djup.

 

När jag besökte en vän i en smal gränd

liknade husnumret ett judasöra

kokande i buljong

och min väns röst ljöd åtta meter djup.

 

Jag drog igen dörren, men fukten

trängde in.

 

Bland främlingar på en soppservering

mätte jag avståndet mellan stolen och

träskulpturen som knäppte av skalbaggars

larver och avståndet var detsamma som

mellan molnen och måsarna

en intensiv skönhet, åtta meter djup.

 

 

 

 

I väntan på återuppståndelse

(Ước phụ sinh)

 

 

Det inre havet bleknar, löses upp,

sjunger sin förlust av

kroppen, som likt kåda

stillsamt stelnar och

förgås utan motstånd

 

Allt skyr inte döden

 

Det är de döda insekterna

som sprider frömjölet

bildström för min inre syn

den falska tungans slummer

kyssens väg ur gapet

bittermunnens bubblande skratt

 

En känsla fyller mig

en glömska

jag kastar en blick på min nyss

avhängda rock

 

Hela landet flyter bort, men här

är allt stilla

 

Någon öser friskt vatten

över min panna

släpper sedan taget, av misstag

eller kanske kärlek.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

BÀI KHÁC
1 2 3 

image advertisement
image advertisement
image advertisement




























Thiết kế bởi VNPT | Quản trị